Allt om hedgefonder

En hedgefond är en typ av värdepappersfond som är avsedd att ge avkastning oavsett marknadsläget. Den är alltså inte beroende av att marknaden är på väg upp för att vara lönsam, som exempelvis en indexfond är.

Begreppet hedge kan i finansiella sammanhang översättas med skydd. Att hedgea är ett sätt att skydda en investering, ofta genom att ta två eller fler motstridiga investeringspositioner samtidigt.

Syftet är täcka en eventuell förlust på den första positionen med vinsten från de andra positionerna. En hedgefond har till syfte att skydda din investering på just det sättet och minimera risken att du förlorar pengar när det är skakigt på aktiemarknaden.

En hedgefond är alltid en aktivt förvaltad fond, vilket innebär att både strategier, risker och möjlig avkastning kan skilja sig åt kraftigt mellan olika fonder. Hedgefonder kan ha en låg såväl som hög risk, beroende på fondens profil och förvaltarens val. Något som du bör ta i beaktande innan du väljer fond. Det är alltså viktigt att du som placerare förstår hedgefondens strategi innan en investering.

Hedgefonder har friare placeringsregler jämfört med traditionella aktiefonder. Det här innebär att hedgefonden har fler möjliga investeringsstrategier att tillgå. Medan en traditionell fond vanligtvis endast investerar i en enda typ av värdepapper har hedgefondförvaltaren i princip möjlighet att välja investeringsstrategi helt fritt.

Hedgefondförvaltaren ha därmed även större möjligheter att placera fondens kapital i olika typer av finansiella instrument än vad den som förvaltar en traditionell fond som exempelvis en aktie- eller räntefond har. En hedgefond kan till exempel innehålla en blandning av aktier, räntepapper och/eller derivat.

Många hedgefonder tillåter insättningar och uttag endast på månads- eller kvartalsvis, medan vanliga aktie- och räntefonder erbjuder daglig likviditet. Investerare med en kortare investeringshorisont bör ha detta i åtanke.

Hedgefonder brukar delas upp i fyra olika huvudkategorier. Varje kategori representerar en samling underkategorier som i sin tur kan fokusera på olika förvaltningsstrategier, typer av tillgångar och situationer på marknaden. De fyra huvudkategorierna som vanligtvis nämns är:

Relativavkastande hedgefonder

Den här kategorin avser hedgefonder som fokuserar på att skapa avkastning oberoende av hur utvecklingen på marknaden ser ut. Namnet kommer ifrån att fonden genererar avkastning när det relativa förhållandet mellan olika tillgångar återvänder till sin normala/förväntade nivå. Det kan till exempel röra sig om tillgångar som undervärderats och fått ett felaktigt pris i förhållande till sitt egentliga värde på marknaden.

Riktningsorienterade hedgefonder

En riktningsorienterad hedgefond genererar avkastning genom att förvaltaren agerar utifrån en prisrörelse i den underliggande tillgången. Förvaltaren köper exempelvis en aktie efter att ha noterat en positiv signal om att värdet på aktien kommer att stiga. På samma sätt säljer och/eller blankar förvaltaren en aktie om det finns tecken på att den kommer att minska i värde.

Eventdrivna hedgefonder

Denna typ av hedgefond köper eller blankar en aktie efter att ett större och betydande event har inträffat. Vanligtvis är eventet eller händelsen ett uppköp där nuvarande aktiekurs avviker från budkursen eller tillfällen där hedgefonden anser att bolagets underliggande värde avviker från budkursen och vill stoppa och i vissa fall tvinga fram ett högre bud. Hedgefondens strategi är alltså att skapa avkastning inom ett kortare intervall.

Multistrategier

Denna strategi innebär, som namnet antyder, att hedgefondens förvaltare använder sig av flera olika strategier parallellt. Vanligtvis sker detta genom att hedgefonden investerar i ett flertal kompletterande hedgefonder.

En hedgefonds prestation bedöms främst genom att titta på den genererade avkastningen i förhållande till dess risk, vanligen mätt som standardavvikelse.

Innan du investerar i en hedgefond är det av stor vikt att du förstår fondens strategi och riskprofil, samt fondens historiska avkastning. Det är även viktigt att investeraren studerar fondens avkastning vid olika marknadsklimat.

En hedgefond kan bestå av en relativt komplex portfölj med flera olika typer av värdepapper. Hedgefondförvaltare kommunicerar generellt inte information om fondens portföljinnehav lika frekvent som förvaltare av aktie- och räntefonder gör.

Detta innebär mindre transparens, vilket betyder att du som investerare måste vara mer aktiv för att överblicka den aktuella hedgefondens strategi.

Sharpekvoten ett viktigt mått

Fondens avkastning mäts vanligen i förhållande till dess risk, ofta uttryckt som standardavvikelse. En högre risknivå ska resultera i en högre avkastning, givet samma förutsättningar. Ett klassiskt mått på detta förhållande är den så kallade Sharpekvoten.

Sharpekvoten lanserades av ekonomen William F. Sharpe, som även tog emot Handelshögskolans pris till Alfreds Nobels minne 1990. Sharpkvoten är ett sätt att bedöma förhållandet mellan risk och avkastning.

Om en tillgång har en hög Sharpekvot har den genererat hög avkastning i relation till tagen risk. Formeln för att beräkna Sharpekvoten är följande: (avkastning – riskfri ränta) / standardavvikelse.

Hedgefonder har låg korrelation till marknaden

En traditionell fond är relativt enkel att bedöma, den har fyllt sin funktion ifall den utvecklas starkare (relativt sett) mot sitt jämförelseindex. Hedgefonder bedöms annorlunda.

I normalfallet sker en bedömning utifrån dess korrelation mot underliggande marknad och dess absoluta riskjusterade avkastning. En låg korrelation är att föredra och hedgefonder som endast uppvisar en positiv avkastning under ett starkt börsklimat har generellt inte uppfyllt sitt syfte.

Normalt sägs det att en traditionell fonds avkastning till 80 procent bygger på hur den underliggande marknaden utvecklas medan 20 procent är avhängigt förvaltarens skicklighet.

För hedgefonder råder det diametralt motsatta förhållandet. Där beror, i normalfallet, endast 20 procent av fondens avkastning på marknadsläget medan resterande 80 procent är ett resultat av förvaltarens skicklighet.

Att investera i en hedgefond skiljer sig principiellt inte från en investering i andra typer av fonder, exempelvis aktie-, index- eller räntefonder. Du som investerare kan investera i hedgefonder via fondbolagets hemsida, din internetbank eller onlinemäklare.

Du behöver skapa någon form av konto, exempelvis ett investeringssparkonto, depåkonto eller en kapitalförsäkring innan du börjar handla.

Vissa hedgefonder kan ha ett relativt högt insättningskrav där det initiala investeringsbeloppet normalt är högre för en hedgefond kontra en traditionell fond.

På senare år har det emellertid kommit allt fler hedgefonder som har lägre insättningskrav och kan vara ett bra alternativ för investerare som vill investera månadsvis i hedgefonder.

Investerare bör även beakta att vissa hedgefonder i regel inte handlar lika frekvent som traditionella fonder. Ofta är det endast möjligt att göra insättningar och uttag på månads- eller kvartalsbasis.

Givetvis finns det ett antal hedgefonder som handlas dagligen, du som investerare måste undersöka likviditeten så att den överensstämmer med dina krav.

High Watermark-principen

Hedgefonder är aktivt förvaltade och har ofta högre avgifter jämfört med traditionella fonder. De flesta hedgefonder har två avgifter att beakta. Dels en fast avgift vilket beräknas årsvis dels tillkommande prestationsbaserad avgift vilket i normalfallet ligger på 20 procent av överavkastningen.

Det här innebär att Hedgefonder bara tar ut en prestationsbaserad avgift när dess avkastning, avräknat efter att den fasta avgiften räknats av, överstiger dess tidigare högsta nivå. tröskelvärde (så kallad Hurdle).

Den absoluta merparten av hedgefonder tillämpar även ett så kallat högvattenmärke, High Watermark. Det innebär att hedgefonden både måste slå sin historiska högstanivå, och sitt tröskelvärde innan en prestationsbaserad avgift får tas ut.

Har hedgefonden utvecklats negativt måste hedgefonden alltså återvinna den förlorade avkastningen och överstiga sin historiska högsta punkt innan någon prestationsbaserad avgift får tas ut.

Grundtanken är att stimulera förvaltaren att skapa högsta möjliga avkastning, oavsett hur den underliggande marknaden ser ut. Men också att stimulera förvaltaren att undvika överdrivet riskfyllda investeringar och att skydda fondens investeringsportfölj.

Om en fond exempelvis stiger till från 150 till 185 och sedan faller tillbaka till 170 tas ingen prestationsbaserad avgift ut (efter att den fasta avgiften avräknats) förrän fonden är över 185 igen. Ska vi nämna här att Adrigo tillämpar principen?

Tänk på detta

En hedgefond ska i likhet med traditionella fonder generera så hög avkastning som möjligt. Historisk avkastning, framför allt i förhållande till hedgefondens risknivå, ger en fingervisning om förvaltarens skicklighet och vad du kan förvänta dig i fortsättningen.

Kom dock ihåg att det inte finns någon garanti för att hedgefonden kommer generera en avkastning likt historiskt snitt. Inga investeringar är helt riskfria.

• En hedgefond har som målsättning att generera en positiv avkastning oavsett marknadens utveckling
• En hedgefond skyddar sin nedsida och ska därmed ha lägre risk för negativ avkastning när marknaden går ned
• Avgiften för hedgefonder är vanligtvis prestationsbaserad
• Förvaltarens unika skicklighet och prestation är mer instrumentell för fondens utveckling i jämförelse med en traditionell fond
• En hedgefond kan både ha hög och låg risk, det är viktigt att investeraren förstår hedgefondens strategi och riskprofil
• En hedgefond kan vara ett lämpligt komplement för att sänka risken i en diversifierad portfölj